Dags att avsluta!

Med det här inlägget skulle vi nu vilja avsluta vårt projekt och sammanfatta vad vi har skrivit om under de här månaderna. Vi har lärt oss en otroligt massa intressanta saker som har hjälpt oss i vår vardagliga kamp mot klimatförändringarna och vi hoppas att vi även har nått ut till fler människor och väglett er. 

I den här sammanfattningen har vi tagit upp några av de viktigaste sakerna att tänka på i samband med er matlagning och konsumtion. 

Undvika halv- och helfabrikat - Bra för miljön?

En övervägande del av den maten vi äter idag är halv- eller helfabrikat. Genom att minska på denna del av sin konsumtion kan man effektivt minska sin negativa miljöpåverkan eftersom färdiglagad mat ofta har en onödigt stor energianvändning på grund av den långa processen från råvara till matbutiken. Laga mer mat från grunden och se över energin du använder vid tillagningen.

Mat året runt

Genom att äta efter säsong gynnar man både miljön och plånboken, då varan blir billigare när den är i säsong då utbudet är större. Är man osäker på vad som är i säsong så delar bland annat ICA ut broschyrer som i detalj går in på vilka råvaror som är i säsong. Annars är det överlag mycket rotfrukter under den kalla tiden av året, och mer grönsaker och bär och frukter under den varmare tiden.

Vilken fisk ska man egentligen äta?

Abborre, gädda, samt gös och torsk är sällan utfiskade. Fiskar man ska undvika är Lax, men man odlar fisken vilket gör det svårt för den att kunna utrotas helt. Viktigaste är dock att äta varierat med fisk för att minska belastningen på en fiskart. Se även till att köpa rätt storlek på fisken, alltså att den är så stor som möjligt då det innebär att fisken i alla fall hunnit fortplanta sig en gång.

Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan

20-25 % av utsläppen av växthusgaser i Sverige kommer från livsmedelskedjan och en av de största bidragande orsakerna bakom detta är konsumtionen av kött. Det är också skillnad mellan olika typer av kött i avseende på hur mycket växthusgaser de släpper ut, tänk på att kyckling och gris ofta är ett bättre alternativ till nötkött. En vegetarisk kosthållning är generellt bättre för miljön, men även om man fortfarande vill äta kött kan man vara extra noga med vilken mängd man konsumerar.

Vegetarisk kost - inte bara bra för djuren

Av flera olika skäl att vara vegetarian brukar de etiska vara de som ofta nämns, men faktum är att vegetarism också är väldigt bra för miljön. Om hela Sveriges befolkning skulle bli vegetarianer skulle utsläppen av växthusgaserna minska med 10 %. Vegetariska alternativ finns allt oftare på menyn på restauranger och liknande, och de senaste årens kamp för en köttfri måndag har haft stor påverkan på många håll i världen.

Negativa delar med vegetarisk kost

Om man tar bort kött ur sin kost måste man ju ersätta det med något annat och det problemet som kan uppstå är om man istället ökar sin konsumtion av frukt med mera som har besprutats och på andra sätt skadat naturen och miljön eller transporterats långt. Det gäller här att tänka efter så att man ersätter köttet med miljömässigt hållbara och bra alternativ.

Krav-märkning av livsmedel

En av de bästa märkningarna som vi har på svenska livsmedel är KRAV, som granskar livsmedlet ur både miljö- och etiskt perspektiv. All KRAV-märkt mat är ekologisk och för köttindustrin innebär det att djuren också har behandlats bra. Det finns tydliga stadgar som en vara måste uppfylla för att få bli KRAV-märkt och många av dessa tar hänsyn till ekosystem, utsläpp av växthusgaser, energianvändning samt djurens hälsa.

Varför äta ekologiskt?

Att odla med organiska gödselmedel gör att man sparar mer energi än när man använder sig utav konstgödsel. Man skadar heller inte det djurliv som befinner sig i jorden, och man får därmed en mer levande jord med fler näringsämnen. Det är fem varor som är allra viktigast att köpa ekologiskt och dessa är kaffe, potatis, mejeriprodukter, bananer och vindruvor samt kött. Anledningen till detta är bland annat man vid icke ekologisk odling av både kaffe, bananer, vindruvor samt potatis (framför allt King Edward), besprutar dessa så pass mycket att det skadar både arbetare och liv i naturen. Och varför man inte ska äta icke ekologiska kött och mejeriprodukter är framför allt för att gynna djurens levnadsvillkor.

Vilken är den bästa kolhydratkällan på tallriken?

En stor del av vår tallrik fylls av potatis, ris eller pasta. I Sverige äter vi generellt väldigt mycket potatis, som också är det bästa alternativet av dessa så länge det är svensk potatis. Skillnaden mellan de här tre livsmedlena i utsläpp under produktion/odling är ganska liten, och därför spelar transporterna stor roll. Tänk på att välja närproducerade alternativ samt att de är ekologiska för att göra miljön en så stor tjänst som möjligt.

Överkonsumtionen i vår vardag

Den svenske konsumenten slänger varje år ungefär 56 kilo mat som är fullt ätbar. Energi som gått åt och resurser som har använts för att framställa varor som bara slängs är inte gynnsamt för miljön. Och inte heller för plånboken, då man beräknar att den slängda maten man konsumerat motsvarar ungefär 5300 kronor. Man ska inte vara för snabb med att slänga mat som passerat bäst före datumet, då datumen brukar kunna dras ut med i alla fall ett par dagar. Man kan använda sitt luktsinne och avgöra på så vis om maten är gammal eller inte. Och med matresterna som blivit över går det att göra någonting nytt utav. En klassiker är hemmagjord pizza, då de flesta resterna man har i kylskåpet går att göra någonting nytt utav.

Överkonsumtionen i vår vardag

Under en vanlig vecka som går kanske man inte alltid tänker på vad man har konsumerat, eller om man för den delen är en del av folket som faktiskt överkonsumerar. Men hur ofta händer det inte att man köper en Kaffe på take-away när man är ute på stan, eller att man lunchar ute med sina vänner någon gång under veckan? Alla dessa små vanor man har av att konsumera dessa till synes onödiga saker, ger i längden större konsekvenser än man tror.

Man säger ofta att man förtjänar att få unna sig någonting extra, att just den varan kunde man inte låta bli. Det är inte svårt att hitta på ursäkter för det man vill ha, men vart går gränsen för hur mycket vårt ha-begär ska få bestämma över vad som faktiskt i slutändan är bäst för oss alla? En intressant studie gjordes av en person som heter Ann-Christin Gramming, hon var trött på att ständigt shoppa och bli av med massa pengar på saker som ändå bara ligger och skräpar. Hon bestämde sig för att ha ett år utan att konsumera någonting utöver det allra viktigaste för att överleva. Under tiden bloggade hon och uppdaterade hur det gick, och fallet blev mycket uppmärksammat av media, detta var en kvinna som lyckades göra någonting man trodde var omöjligt.

Ann-Christin Gramming kanske inte är en person som alla skulle kunna klara av att leva efter, det kan jag medge själv, men hennes bok (som för övrigt heter ”Köp inte den här boken!”) ger mycket inspiration och insikt i både världen men framför allt börjar man tänka på hur ens egna konsumtionsvanor ser ut och hur man kan påverka dem genom små enkla knep. För det är ingen annan än du själv som kan avgöra hur mycket du vill bidra till världens överkonsumtion. Men ditt val påverkar inte bara dig, utan den påverkar hela världen.  För varför ska man konsumera mer än vad man kan förbruka? Varför ska man köpa mat för att sedan slänga så mycket av den?

Varje år slänger en svensk konsument ungefär 100 kilo mat, varav 56 kilo av denna mat är fullt ätbar. Detta av den anledning att man helt enkelt har inhandlat för mycket mat, som sedan gör att man inte hinner förbruka den innan den blivit för gammal. Samtidigt slänger vi maten så fort den passerat bäst före datumet, för att vara säkra på att maten inte blivit gammal. Detta gör inte bara så att en massa mat slängs i onödan, det gör även så att konsumenter blir av med mer pengar. Man beräknar att den slängda maten man konsumerat motsvarar ungefär 5300 kronor, alltså vad som skulle kunna vara en hel månads matinköp. Med små enkla knep går det att förändra denna statistik, och det är endast vi konsumenter som kan vara med och påverka detta. Här kommer några tips på hur man kan gå tillväga.
Mat som passerat bäst före datumVänta med att slänga maten innan du försäkrat dig om att den faktiskt inte är ätbar, bäst före datumen brukar alltid kunna dras ut med i alla fall ett par dagar. Lita på ditt luktsinne, känn efter om maten luktar som den ska eller om den blivit för gammal.

Så här gör du med matresterna
Matrester är absolut inget man behöver slänga! En halv lök, en nästan slut ost och några tomater kan du faktiskt göra någonting nytt utav. En enkel klassiskt rätt man kan göra med rester i kylskåpet är pizza. Där passar det mesta som man har i kylskåpet, det är enkelt att slänga ihop – och garanterat gott!

Med dessa tips finns det inget att förlora för de gynnar inte bara dig som konsument, utan de gynnar även det allra viktigaste vi har; vår planet.

Grillad kycklingfilé med saltbakad potatis

Ingredienser - 4 portioner

kycklingfiléer, ekologiska

Örtmarinad:

1 dl rapsolja, ekologisk

1/2 dl finhackad oregano

1/2 dl finhackad persilja

2 msk finhackad timjan

salt och svartpeppar

Saltbakad potatis:

800 g färskpotatis, svenskodlad ekologisk

1/2 dl olivolja

grovt salt

Tomat- och paprikasås:

2 röda paprikor, ekologiska

1 ask plommontomater, ekologiska

2 dl creme fraiche

2 hackade vitlöksklyftor

1/2 dl finhackad basilika

salt och svartpeppar

Så här gör du:

Blanda ingredienserna till marinaden och låt kycklingfiléerna marinera i minst en timme. 

Tvätta potatisarna och torka dom torra. Ringla över olivoljan. Strö ut grovt salt i en ugnsfast form. Lägg potatisarna på saltet, täck med mer grovt salt. Baka i ugn 200 grader ca 30 minuter. Torka bort överflödigt salt före servering. 

Pensla paprikorna med rapsolja och rosta dom i ugn 225 grader tills dom blir svarta. Lägg dom i en plastpåse i 20 minuter. 

Skala paprikorna och ta bort kärnorna. Mixa tomater och paprikor med creme fraiche. Blanda ner vitlök och basilika. Smaka av med salt och peppar. 

Grilla kycklingfiléerna. Servera med såsen och dom saltbakade potatisarna. 

Recept från Skånemejerier. 

Vilken är den bästa kolhydratkällan på tallriken?

Att välja rätt råvaror när du står i matbutiken kan vara mer eller mindre avgörande för din klimatpåverkan i avseende på matlagning och konsumtion. Vi har tidigare skrivit lite om vissa saker man bör vara uppmärksam på och vilka alternativ man har att leva bättre för miljön och klimatet.

Vad äter vi?

En sak som jag har funderat på och som jag tyckte skulle vara intressant och användbart att ta upp härnäst är att välja rätt spannmålsprodukter. De allra flesta måltider har en bas på antingen potatis, ris eller pasta. Framförallt i Sverige är potatisen dominerande på våra matbord. Varje år konsumerar den genomsnittlige svensken nästan 50 kg potatis. Den motsvarande siffran för ris och pasta är däremot betydligt lägre, ca 5-6 kg för okokt ris och 8-9 kg för okokt pasta.

Är det någon skillnad?

Men spelar det verkligen så stor roll vad vi väljer att äta när det gäller dessa livsmedel? Gör det någon skillnad för miljön? Svaret är lite komplicerat, för som med så mycket annat är det flera olika saker som påverkar.

För det första kan man inte bara jämföra med potatis, det är viktigt att man skiljer på svensk potatis och sådan som vi importerar, men även ekologisk och ”vanlig” potatis. Transporterna spelar här ganska stor roll. Även för ris är det betydande eftersom riset vi konsumerar här i Sverige oftast kommer lång väg från Asien vilket orsakar långa transporter som bidrar till en negativ klimatpåverkan. Ris odlas allra oftast också på vattendränkta odlingsmarker vilket är den största orsaken till dess klimatåverkan eftersom det släpper ut stora mängder metangas.

För det andra kan skillnaden mellan de olika livsmedlen vara stora rent teoretiskt men om man tar hänsyn till att både pasta och ris ändrar vikt vid tillagning. Om man då tittar på antal kg av koldioxidutsläpp för ett kg ris och ett kg potatis kommer detta inte stämma då ris mer än fördubblar sin vikt vid tillagning vilket innebär ett minskat egentligt energiutsläpp och mindre skillnad mellan dom båda.

För det tredje finns det ju också skillnad på olika rissorter, pastasorter och potatissorter. De stora växthusgasutsläppen sker vid odlingen och transporten, vilket gör att transportsträckorna är väldigt avgörande för dessa livsmedel.

-          Inhemsk produktion av potatis är bättre än importerad potatis.

-          Ris odlas till största del i Asien och går inte att odla här i Sverige, men olika odlingar är mer eller mindre miljövändliga.

Förhållandevis liten skillnad

Rent generellt har alla tre alternativ (potatis, pasta och ris) förhållandevis liten klimatpåverkan och ganska små utsläpp av växthusgaser om man till exempel jämför med köttindustrin. Så oavsett om du äter pasta, ris eller potatis är det ett bra val och skillnaderna dom emellan är dessutom relativt liten om man tittar på mycket annat som är så otroligt mycket sämre för miljön.

Det här kan du göra

Men om då potatis rent generellt är lite bättre för miljön än dess motsvarigheter i form av kolhydratkälla, ska man äta mycket potatis? Det korta svaret är i dom flesta fall ja, men några saker bör man hålla utkik efter och tänka på.

1. Potatis är ett bra alternativ för miljön så länge det är svenskodlat och helst ekologiskt då det ofta också används växtskyddsmedel i ”vanlig” odling, även på svenska gårdar.

2. Detta gäller endast om du köper oförädlad potatis, det vill säga: Potatischips, pommes frites och frysta potatisvaror räknas inte! Dessa produkter kräver mycket mer energi både under produktion och under transport samt för att många också behöver hållas kylda/frysta.

3. Om man lägger till mer potatis i sin kost får man också tänka på vad man utesluter från sin kost i dess ställe. Har man tidigare ätit ekologiska bönor eller närodlade grönsaker och nu istället ersätter det med potatis gör man ju inte klimatet en särskilt stor tjänst. Om man däremot minskar mängden kött i sin kost (eller äter mindre ris och pasta) har man ju gjort något bra för klimatet och miljön.

Mer information kan man hitta på miljomat.se eller på livsmedelsverkets hemsida. Här finns även en mycket utförlig rapport om ämnet som jag har försökt sammanfatta lite grovt.

Men är ekologiskt alltid bättre?

Debatten kring huruvida ekologisk odling är bättre eller inte har pågått länge och vi ska nu med det här inlägget försöka komma fram till ett svar huruvida ekologisk odling är bättre eller sämre. Man får först fråga sig vad man vill utvinna ur det ekologiska för att kunna förstå om det är bättre eller inte. För vad är det man vill ha när man säger att man vill ha det bättre? Menar man då bättre ur miljösynpunkt eller i effektivitet?  Och vilken utav dessa två är viktigast, att ha tillräckligt med mat åt befolkningen eller att ta hänsyn till miljön?

Det finns en del saker som talar för att ekologiskt jordbruk många gånger är bättre än den traditionella odlingen, och då tänker man framför allt på att det är mer etiskt rätt mot djuren och även att man inte använder sig utav bekämpningsmedel för att odla. Dessa är de främsta skälen till varför allt fler idag väljer att handla ekologiskt. Och man tänker att alla kanske borde handla ekologiskt, men frågan är om den ekologiska odlingen är så pass effektiv att den skulle kunna ersätta den traditionella odlingen? Det är nämligen tveksamt, för som vi vet är den ekologiska odlingen mer tidskrävande, och det innebär då att vi inte skulle kunna producera i samma hastighet som det vanliga jordbruket vilket i sin tur innebär att vi inte skulle kunna försörja befolkningen med den mat vi behöver. Samtidigt är det inte skäligt att förespråka den icke ekologiska odlingen, där man vet att människorna utnyttjar resurserna och djuren hänsynslöst bara för att vara så effektiva som möjligt.

På samma gång har vi i Sverige gott om billig mark för att utan problem kunna nyttja för bland annat mjölk och köttproduktion, vilket innebär att vi med mer odling ändå skulle kunna ha mer ekologisk jordbruksmark. Detta betyder att man då lättare i Sverige skulle kunna satsa ännu mer på närproducerad ekologisk mat. Dock är det lägre produktionskostnader i många andra länder som gör att man ofta väljer att hellre importera. En annan anledning till att man importerar mer beror på att de svenska bönderna med åren blivit allt färre och därmed blir det svårare att leva upp till både ekologiskt och svenskodlade varor.

Så vi importerar alltså allt fler ekologiska varor istället för att satsa på det svenska ekologiska jordbruket som i längden hade varit mycket bättre. Så den ekologiska varan behöver inte alltid vara bättre om den har fått färdats lång väg (som innebär utsläpp och andra komplikationer) än den närproducerade icke ekologiska varan som tillverkats i Sverige.

Den ekologiska odlingen kan alltså inte ta över helt, men man kan låta en större andel av odlingen vara ekologisk. Men om du står i varuhuset och funderar på vilken vara du ska välja, tänk på följande:

Titta efter om varan är ekologisk
Se varifrån varan kommer, ju närmare desto bättre

Varför äta ekologiskt?

När man står i mataffären och överväger om man ska välja den billigare varan eller den något dyrare, men ekologiska varan, kan man lätt ställa sig frågan ”Varför ska jag egentligen lägga dessa extra kronor för exakt samma vara? Varför ska man handla ekologiskt?” Och vi ska med det här inlägget guida dig som konsument om varför.

Fördelarna med ekologisk odling
Att odla med organiska gödselmedel såsom vall eller gröngödslingsgröda till exempel gör att man sparar energi, till skillnad från när man använder sig av konstgödsel som är mycket energikrävande att framställa. Genom organiska gödselmedel skadar man inte det djurliv som befinner sig i jorden, och får därmed en mer levande jord med fler näringsämnen. Om du har svårt att bestämma dig för vilka ekologiska varor du vill inskaffa har vi en topp 5 lista på vilka produkter det i första hand är viktigast att tänka på och varför.

De viktigaste varorna att handla ekologiskt

Kaffe

Potatis
Mejeriprodukter
Bananer och vindruvor
Kött

När man inhandlar råvaror från länder utanför Sverige och EU så finns andra lagar angående vilka bekämpningsmedel man får använda, och många utav dessa importländer tar inte mycket hänsyn till miljön. Då kaffeplantager vid icke ekologisk odling använder ett av världens farligaste bekämpningsmedel (som är förbjudet i EU) är det därför mycket viktigt att köpa ekologiskt kaffe. Även bananer och vindruvor är mycket besprutade som skadar arbetarna allvarlig, och när det kommer till potatis (framför allt King Edward som är den mest besprutade sorten) ska man även akta sig för att köpa icke ekologiska då potatis är det som besprutas mest i Sverige. Och slutligen, när det kommer till kött och mejeriprodukter är det bra att satsa på ekologiskt då det bland annat gynnar djurens levnadsvillkor.

Kanske känns det som att det är mycket att hålla koll på? Men om man tänker efter så är faktiskt alla dessa varor något som finns i princip varenda svenskt hushåll, alltså några utav de viktigaste basprodukterna i hemmet. Och ett tips ifall det fortfarande kan kännas svårt att komma ihåg, skriv upp dessa varor i din handlingslista!

Lycka till med det första steget i att handla ekologiskt!

Livsmedel att undvika i matlagningen?

Så vilka livsmedel ska vi egentligen undvika för att vara så ”vänliga” för miljön och klimatet som möjligt? Man skulle kunna skriva en topp fem-lista över ”miljöbovar” och sen minska sin köttkonsumtion eller sluta äta helfabrikat med mera, men saken är den att det oftast inte handlar om att välja bort, utan att välja bättre.

Så frågan är kanske inte om vi ska sluta äta kött eller sluta konsumera livsmedel som anses vara dåliga för miljön. Istället bör vi fokusera på att hitta det bästa alternativet. Du kanske inte behöver sluta äta din favoritmat utan kan istället justera dina inköp till mer miljövänliga alternativ av samma livsmedel.

 Byt ut --> Byt rätt

-          Kött: har generellt stor klimatpåverkan à byt till ekologiskt kött som är bättre för miljön.

-          Nötkött: Har den absolut största påverkan på miljön av de olika köttsorterna à Griskött mycket mindre utsläpp av växthusgaser.

-          Vissa fisksorter är utrotningshotade på grund av överfiske à köp eventuellt samma fisksort men som är fiskad på ett mindre hotat område eller köp annan likvärdig fisksort.

-          Frukt och grönt: största miljöpåverkan beror på transporten à Närodlat har mycket mindre utsläpp av växthusgaser, tänk även på att handla säsongsanpassat så minskar transporterna automatiskt.

-          Bananer, citrusfrukter och vindruvor: Besprutas mycket med växtskyddsmedel à Ekologiska alternativ finns ofta och bidrar inte till att gifter sprids och används vid odlingen.

På Naturvårdsverket och svenska livsmedelsverket kan ni hitta mer information och tips. 

Krav-märkning av livsmedel

Överallt runtomkring oss finns produkter som sägs vara bra för både det ena och det andra. Bra för miljön, bra för hälsan, bra för djuren. Listan kan göras hur lång som helst. Men hur ska vi egentligen kunna sortera ut de varor som faktiskt är det som de sägs vara? Ett hjälpmedel kan vara att hålla utkik efter de olika märkningar som finns. Om man inte pratar mat kan exempel på detta vara Svanen-märkningen eller Bra Miljöval. När det kommer till matvaror finns det dock en märkning som är överlägsen alla andra.

 

KRAV-godkänd mat har granskats ur miljöperspektiv och även med stort fokus på djurens välfärd. Med andra ord är all KRAV-märkt mat ekologiskt odlad/producerad samt att djuren har behandlats bra, både under uppfödningen och under slakten.

Bakgrundsfakta
KRAV är en förening som har funnits i Sverige sedan 1985, då den bildades i syftet att skapa en ”trovärdig märkning av ekologiska livsmedel”, som de beskriver på sin egen hemsida. När organisationen bildades fanns redan flera olika märkningar för ekologiska varor, men det fanns en stor efterfrågan på en enhetlig märkning som skulle göra det lättare för både företagen och konsumenterna. Då gick fyra organisationer tillsammans och skapade Kontrollföreningen för Alternativ Odling, alltså KRAV.

Kriterier
För att ett livsmedel ska bli KRAV-godkänd måste odlingen av denna vara uppfylla ett visst antal kriterier, eller så kallade stadgar. Dessa går att hitta i sin helhet här.

I sin korthet handlar dessa stadgar om att alla delar av det som utgör produktionskedjan ska:

• Bevara markens och ekosystemets produktionsförmåga på lång sikt.
•  Visa omsorg för och skydda den biologiska samt genetiska mångfalden.
• Användningen av energi, speciellt fossila bränslen, ska minimeras och även minska utsläppen av föroreningar.
• Det ska användas minimalt med tillsatser i såväl produktionen och förädlingen.
• Djurens hälsa samt deras naturliga beteenden ska främjas och de ska ha ett värdigt liv och ett värdigt slut.