Vilken är den bästa kolhydratkällan på tallriken?

Att välja rätt råvaror när du står i matbutiken kan vara mer eller mindre avgörande för din klimatpåverkan i avseende på matlagning och konsumtion. Vi har tidigare skrivit lite om vissa saker man bör vara uppmärksam på och vilka alternativ man har att leva bättre för miljön och klimatet.

Vad äter vi?

En sak som jag har funderat på och som jag tyckte skulle vara intressant och användbart att ta upp härnäst är att välja rätt spannmålsprodukter. De allra flesta måltider har en bas på antingen potatis, ris eller pasta. Framförallt i Sverige är potatisen dominerande på våra matbord. Varje år konsumerar den genomsnittlige svensken nästan 50 kg potatis. Den motsvarande siffran för ris och pasta är däremot betydligt lägre, ca 5-6 kg för okokt ris och 8-9 kg för okokt pasta.

Är det någon skillnad?

Men spelar det verkligen så stor roll vad vi väljer att äta när det gäller dessa livsmedel? Gör det någon skillnad för miljön? Svaret är lite komplicerat, för som med så mycket annat är det flera olika saker som påverkar.

För det första kan man inte bara jämföra med potatis, det är viktigt att man skiljer på svensk potatis och sådan som vi importerar, men även ekologisk och ”vanlig” potatis. Transporterna spelar här ganska stor roll. Även för ris är det betydande eftersom riset vi konsumerar här i Sverige oftast kommer lång väg från Asien vilket orsakar långa transporter som bidrar till en negativ klimatpåverkan. Ris odlas allra oftast också på vattendränkta odlingsmarker vilket är den största orsaken till dess klimatåverkan eftersom det släpper ut stora mängder metangas.

För det andra kan skillnaden mellan de olika livsmedlen vara stora rent teoretiskt men om man tar hänsyn till att både pasta och ris ändrar vikt vid tillagning. Om man då tittar på antal kg av koldioxidutsläpp för ett kg ris och ett kg potatis kommer detta inte stämma då ris mer än fördubblar sin vikt vid tillagning vilket innebär ett minskat egentligt energiutsläpp och mindre skillnad mellan dom båda.

För det tredje finns det ju också skillnad på olika rissorter, pastasorter och potatissorter. De stora växthusgasutsläppen sker vid odlingen och transporten, vilket gör att transportsträckorna är väldigt avgörande för dessa livsmedel.

-          Inhemsk produktion av potatis är bättre än importerad potatis.

-          Ris odlas till största del i Asien och går inte att odla här i Sverige, men olika odlingar är mer eller mindre miljövändliga.

Förhållandevis liten skillnad

Rent generellt har alla tre alternativ (potatis, pasta och ris) förhållandevis liten klimatpåverkan och ganska små utsläpp av växthusgaser om man till exempel jämför med köttindustrin. Så oavsett om du äter pasta, ris eller potatis är det ett bra val och skillnaderna dom emellan är dessutom relativt liten om man tittar på mycket annat som är så otroligt mycket sämre för miljön.

Det här kan du göra

Men om då potatis rent generellt är lite bättre för miljön än dess motsvarigheter i form av kolhydratkälla, ska man äta mycket potatis? Det korta svaret är i dom flesta fall ja, men några saker bör man hålla utkik efter och tänka på.

1. Potatis är ett bra alternativ för miljön så länge det är svenskodlat och helst ekologiskt då det ofta också används växtskyddsmedel i ”vanlig” odling, även på svenska gårdar.

2. Detta gäller endast om du köper oförädlad potatis, det vill säga: Potatischips, pommes frites och frysta potatisvaror räknas inte! Dessa produkter kräver mycket mer energi både under produktion och under transport samt för att många också behöver hållas kylda/frysta.

3. Om man lägger till mer potatis i sin kost får man också tänka på vad man utesluter från sin kost i dess ställe. Har man tidigare ätit ekologiska bönor eller närodlade grönsaker och nu istället ersätter det med potatis gör man ju inte klimatet en särskilt stor tjänst. Om man däremot minskar mängden kött i sin kost (eller äter mindre ris och pasta) har man ju gjort något bra för klimatet och miljön.

Mer information kan man hitta på miljomat.se eller på livsmedelsverkets hemsida. Här finns även en mycket utförlig rapport om ämnet som jag har försökt sammanfatta lite grovt.