Couscoussallad med äpplen och getost

Antal portioner: 4
Färdigt på: 20 min

Ingredienser4 dl vatten 
1 kruka basilika 
400 g getost 
1 st broccoli 
8 st tomater 
2 st bladsalladshuvuden 
2 st paprikor 
0.5 st gurka 
2 st äpplen
3 st salladslökar 
2 msk olivolja 
svartpeppar 
salt 4 dl couscous

Med fördel: Välj svenska grönsaker och äpplen för att minska miljöpåverkan ännu mer!

Gör så här:

1. Koka upp vattnet till couscousen med lite salt och olja. Lyft av från plattan och häll ner couscousen. Sätt på ett lock och låt stå i cirka 5 minuter. Rör om så att det blir luftigt.

2. Koka broccolin ett par minuter. Skär grönsakerna och äpplena i grova bitar. Strimla salladslöken. Bryn alltihop tillsammans med broccolin i olivolja. Tillsätt strimlad basilika och couscous och vänd sist ner några fin strimlade salladsblad.

3. Servera med getost som får smälta ner i salladen.

Här kan ni hitta detta underbara recept.

Negativa delar med vegetarisk kost

Som med allt annat finns också negativa sidor av olika saker. Vegetarisk kost kanske låter som den perfekta lösningen på världens miljöproblem, i alla fall när det gäller livsmedelssektorn, men det finns en baksida. Här är några av de mest problematiska aspekterna på minskad köttkonsumtion samt vegetarisk kost.

Kringliggande problem med köttindustrin
Som alltid finns det många olika aspekter som påverkar huruvida något är bra eller inte, och så är det även här. Även om köttproduktionen släpper ut mycket växthusgaser kan den även förstöra naturen på andra sätt då naturområden tvingas exploateras till fördel för betesmarker och djuruppfödningen. Regnskogar kanske skövlas, liksom transporten av köttet också är stora problem.

I sig självt är vegetarisk mat mer miljövänligt än en köttbaserad kost, men självklart beror allt på vilka varor man ersätter köttet med. Importerade frukter så som bananer m.m. har ofta en stor användning av giftbesprutning som innebär risker för både miljön och arbetarna. Ett uppenbart problem med importerad frukt och grönsaker är ju också givetvis transporterna, som i oturliga fall kan förstöra det positiva med en köttfri kost. Om man på så vis byter ut svenskt kött mot importerade exotiska frukter blir ju det inte något bättre alls, utan kan ur olika miljö- och fairtrade-perspektiv faktiskt bli sämre!

Farligt med för stora förändringar
Rent generellt finns det många fördelar med att vara vegetarian ur en miljösynpunkt, men däremot kan problem uppstå om hela världen skulle sluta äta kött. En sådan stor förändring, oavsett hur långsamt den sker skulle betyda enorma problem för vårt samhälle idag då miljontals företag är beroende av köttindustrin. Tillgången på världens frukt- och grönsaksproduktion samt för bönor och linser med mera, skulle då inte heller kunna hålla jämna steg med det behov som skulle uppstå. Små förändringar är givetvis bra för utvecklingen, men ett samhälle där ingen äter kött är för tillfället endast en naiv dröm, även om det skulle vara en enormt bra grund för en hållbar utveckling.

Vegetarisk kost - inte bara bra för djuren

Med det senaste inlägget som grund tänkte jag vidare ta upp hur du som konsument kan göra det bästa för miljön. Som en del av det vill jag prata lite om vegetarisk mat och dess fördelar ur främst en miljösynpunkt.

Fördelar med vegetarisk kost
Om vi tittar på fördelarna kan man se från förra inlägget att det finns många positiva aspekter med att äta vegetarisk mat, däribland det faktum att köttindustrin släpper ut ofantliga mängder växthusgaser. Om till exempel alla i Sverige skulle sluta äta kött och bli vegetarianer skulle våra utsläpp minska med hela 10 %! Det är definitivt värt att tänka på tycker jag. Av rent etiska och djurrättsliga skäl är vegetarisk kost lätt att motivera, men ur en miljösynpunkt kan man faktiskt också hitta starka argument, vilket detta är ett tydligt exempel på.

Djuren slipper bli uppfödda och slaktade samtidigt som vi människor lär oss att ta hand mer om miljön, det låter väl toppen! Faktum är att vara vegetarian har blivit mer och mer populärt de senaste åren och samhället har också blivit bättre på att möta de nya behoven som uppstår hos den icke-köttätande befolkningen. Jag kan nog med stor säkerhet säga att de allra flesta restauranger idag har minst ett vegetariskt alternativ på sin meny.

Dessutom har det blivit väldigt populärt att vara vegetarian idag, om man får höra att någon är vegetarian är inte det konstigt utan snarare inspirerande för en själv. De allra flesta vegetarianer avstår däremot inte från kött på grund av de miljömässiga fördelarna utan den orsak de flesta hänvisar till är de djurrättsliga faktorerna. En mängd andra orsaker kan också vara värda att nämna, till exempel hälsoskäl, religiösa eller smakliga skäl.

Många variationer
Det finns nästan oändligt med variationer på vegetarianism men det man ofta talar om är avståendet från kött, kyckling och fisk, så kallad lakto-ovo-vegetarian. Det finns också en del varianter där kyckling och fisk är tillåtet, vissa äter inte ägg eller dricker mjölk medan ytterligare andra även avstår från växter där plantan skadas vid skövling eller liknande.

“Green Monday” eller “Meetless Monday”
Att ha en dag i veckan köttfri har blivit ett populärt fenomen där flera matkedjerestauranger och kaféer har klivit på det nya vegetariska tåget. För att nämna ett exempel är Condecos Green Monday ett utmärkt alternativ där hela menyn blir vegetarisk för en dag. Den köttfria måndagen togs fram först 2003 genom ett samarbete mellan olika organisationer i USA, och har nu på sistone blivit ett världsfenomen, där 23 länder världen över är engagerade.

Här är den officiella hemsidan för Meetless Monday där man kan klicka sig vidare till de olika deltagande länderna:
http://www.meatlessmonday.com/international/

Lite grann gör faktiskt skillnad
Men hur ska man då tänka kring det här med vegetarisk kost? Jag menar inte här att alla nu skulle ta och bli vegetarianer, det hade inte fungerat. Det jag vill belysa är det faktum att det faktiskt gör skillnad för miljön att då och då skippa köttet. Proteinkällor som bönor m.m. är mycket bättre alternativ för miljön, och om alla tänker på att inte konsumera onödiga mängder kött kan vi allihop dra vårt strå till stacken. En vegetarisk måltid/dag i veckan är kanske inte så dumt, och faktum är att det ju är supergott också!

Många är vegetarianer för att de tycker att det inte är okej att döda djur för att äta, när det finns så många andra, mer humana alternativ. Detta synsätt är vanligt, men man kan också tänka att man genom att bli vegetarian får som bonus en bättre hälsa och också bidrar till en bättre miljö.

Här finns ytterligare information om ni är intresserade av att läsa vidare.

En livslång vegetarisk kosthållning hos en person skonar livet på ungefär:
- 760 kycklingar
- 5 kor
- 20 grisar
- 29 får
- 46 kalkoner
- Ett halvt ton fisk

Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan

När man tänker på klimatet och utsläpp av växthusgaser, liksom miljöförstörelse och klimatförändringar kanske man direkt tänker på vissa saker som oftast uppmärksammas mest i vårt samhälle: Bilar! Flyg! Gifter i naturen! Bensin! Dessa saker är givetvis viktiga orsaker till att miljödebatterna äger rum idag. Lösningen är ofta: Förnyelsebar energi! Åk mindre bil! Sopsortera! Ofta, men inte alltid, brukar folk generellt då inte tänka på vad mitt inlägg här ska handla om, nämligen valet av livsmedel och närmare bestämt problemen med den höga köttkonsumtionen vi har i dagens samhälle.

Lite grundfakta
Det är nämligen så att hela den kedja som utgörs av livsmedel står för 20-25 % av det totala utsläppet av växthusgaser i vårt land Sverige. Chockerande fakta för några kanske, men det är faktiskt så att nära en fjärdedel av utsläppet kommer från maten vi äter.

En genomsnittlig svensk äter i dagsläget ungefär 50-55 kg kött per år, en siffra som för tjugo år sedan var 40 % lägre. Samtidigt visar livsmedelsverkets undersökningar att ett kg nötkött kan bidra med så mycket som 40 kg utsläpp av växthusgaser. För att sätta detta i perspektiv kan jag också nämna att en bil drar ungefär en och en halv liter bensin per mil, vilket ger ett utsläpp av drygt två kg koldioxid. Att äta ett kg kött, vilket man gör under en normal vecka, släpper alltså ut lika mycket växthusgaser som en bilresa på ungefär 15-20 mil. Slutsatsen? Vårt köttkonsumerande är i minsta grad lika stor bidragande orsak till koldioxid- och växthusgasutsläpp som det som vi generellt klassificerar som mest påverkande på klimatet.

Skillnader mellan olika kött
Viktigt att tänka på att även om man inte vill bli vegetarian kan man göra saker för att minska sitt koldioxidavtryck eftersom vissa typer av kött är bättre än andra. Exempelvis är kyckling och gris oftast mycket bättre alternativ till skillnad från ”vanligt nötkött”. Kyckling, som generellt står för cirka två kg växthusgaser per kg kött, kan däremot när det gäller ekologisk uppfödning vara ett lite sämre alternativ då det krävs mer foder till kycklingarna som föds upp på det viset. Däremot om man är ute efter att minska att gifter sprids i naturen bör man satsa på ekologiskt kött, där utfodringen av djuren inte har besprutats så mycket.  

Köttbaserad kost vs. Vegetarisk kost
En väldigt intressant beräkning har gjorts av jordbruksverket, där man har jämfört en ”vanlig” kosthållning hos den svenska befolkningen med en vegetarisk kosthållning. Resultaten är väldigt intressanta på så vis att utsläppen av växthusgaser faktiskt skulle minska med cirka 10 % om den svenska befolkningen skulle sluta äta kött och istället äta vegetariskt. Läs gärna hela rapporten eller delar av den (se 5.2 och 5.3 för de delar som jag tagit upp).

Vegetarisk kost del av lösningen
Mycket fakta här, men jag känner ändå att det behövs för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om hur olika val vi gör påverkar världen runt omkring oss.

Detta inlägg hade jag tänkt skulle fungera som en introduktion till vad mitt nästa inlägg ska handla om, nämligen fördelarna med en vegetarisk kosthållning. Jag hoppas att ni nu ska kunna förstå lite mer av fördelarna med vegetarisk kost, utan att enbart tänka på de etiska/moraliska värdena som ofta brukar representera framsidan av vegetarism.

För intresserade läsare kan jag tipsa om några länkar som är väldigt intressanta och som handlar om just det jag tog upp lite av här i mitt inlägg samt djupare analyser och jämförelser. En stor del av det jag skrivit här har jag använt Livsmedelsverket som underlag, men även naturskyddsföreningen har haft nyttig information som jag tagit till mig av.

Här är länkarna för vidare läsning, den ena från slv.se och den andra från naturskyddsföreningen.

Vilken fisk ska man egentligen äta?

Denna månad ska vi ta upp en intressant sak som många konsumenter lätt förvirras av; vilken fisk ska man egentligen äta? En bra riktlinje man kan följa är att se till att fisken är har Krav märke, ASC märke eller MSC märke. Detta är viktigt då dessa märken på fisken innebär bland annat att man bara fiskar i områden som tål fisket utan att hota arten. Det ser även till att regler för användning av kemikalier och antibiotika följs noga. Genom att äta miljömärkt fisk ungefär 2-3 gånger i veckan, är det hållbart möjligt.  En annan bra sak att tänka på är att äta varierad fisk, då minskar man belastningen av en fiskart och gör det därmed mer utspritt. Här kan man läsa mer om vilken fisk man ska äta och dess miljöpåverkan.

Fisken och miljöföroreningar
En populär fisk vi svenska konsumenter ofta äter är lax. Då den är utrotningshotad är till största delen av den lax vi äter odlad. Det positiva med odlad fisk är att det inte finns någon risk för att laxen ska innehålla några giftiga ämnen. Vilket den annars kan ha ifall man till exempel skulle fiska från Östersjön, Vänern eller Vättern då det finns höga halter av miljöföroreningar där som till exempel kvicksilver och dioxiner. På grund av dessa miljöföroreningar är även fiskar som Abborre, gädda samt gös och torsk väldigt sällan fiskade ur dessa sjöar och hav.  Även det faktum att fiskarna får i sig miljöföroreningar genom att äta de mindre fiskarna motiverar ännu mer om varför odlad fisk många gånger är bättre. Den lax som säljs i vanliga affärer är oftast fiskad ur Atlanten eller Stilla havet som inte har höga halter av miljöföroreningar.

Vi tänkte avsluta det här inlägget med några konkreta råd på vad du som konsument ska tänka på när du handlar fisk;

-          Undvik djuphavslevande fiskar, då dessa växer och förökar sig markant mycket långsammare än övriga fiskarter. Djuphavslevande fiskar är extremt känsliga för överfiske!

-          Variera inköpet av fisk för att minska trycket på enbart en art, både roligare och bättre för miljön.

-          Se till att köpa rätt storlek på fisken, då det är viktigt att fisken hunnit fortplanta sig åtminstone en gång. Välj den största för att vara säker!

-          Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med trålar och burar, för att se till att inte massa småfisk och oönskad fångst har dragits med i fisket och förorsakat onödigt fiske.

-          Då man beräknar att 30 % av den totala globala fångsten av fisk vara illegal är det mycket viktigt att vi som konsumenter efterfrågar vart fisken kommer ifrån. Enligt lag ska fisken gå att spåras upp.

 

Recept – Trattkantarellsoppa

Vi tänkte ge er ett inspirerande recept som går utmärkt just nu under höst säsongen. En varm och mycket god trattkantarellsoppa, perfekt att tillaga en mörk och regnig höstdag! Ät och njut!

Ingredienser
4 portioner

3 1/2 dl förvällda trattkantareller

2 msk smör eller margarin
2 msk vetemjöl
1 l buljong
1 msk tomatpuré
1 msk roquefortost
1 dl grädde
1 tsk citronsaft
persilja

 Så här gör du

1.Fräs matfett i en kastrull. Lägg i svampen, skuren i bitar, och låt den fräsa några minuter. Pudra över mjölet och rör väl. Späd med buljongen, lite i sänder.

2.Smaksätt med tomatpuré och roquefortost. Låt koka ca 5 minuter. Tillsätt grädden och citronsaften. Smaka av och strö över persilja. Grädden går att byta ut mot crème fraiche.

Vi har hämtat det här receptet ifrån ica.se.

Mat året runt

Det här inlägget ska handla om hur man som konsument lättast kan hitta årstidsanpassande råvaror. För ganska ofta kan det verka svårt att veta när man ska köpa de olika råvarorna under årets olika årstider. Speciellt i dagens samhälle när det är möjligt att strunta i de årstidsanpassade råvarorna då vi importerar råvaror från hela världen. Även om det är spännande med variation, så har man faktiskt skyldighet att inse vad ens intressen kan ha för konsekvenser.

Genom att äta årstidsanpassat behöver inte varor fraktas långa vägar och bidra till större utsläpp. Istället kan man minska dessa fraktvägar markant mycket om man håller sig till att äta vad som är i säsong. Det är faktiskt till och med billigare att äta årstidsanpassat. Detta eftersom det större utbudet ger lägre priser. Om man däremot istället köper speciella varor som fraktats långt är det ett mycket mindre utbud, och därmed också ett högre pris.

Det finns många råvaror som man kan använda året om, men givetvis får man räkna med att många råvaror under vinterhalvåret är odlade i växthus på grund av frost. Råvaror som fungerar bra att använda i matlagningen året om är bland annat potatis, morötter, rotfrukter, vitkål och ärtor och bönor. Även kött såsom kyckling, fisk (lax, torsk, abborre, makrill m.m.), lammkött och nötkött går också året om.

Vår och sommar
Under sommarhalvåret när växtlivet är som störst finns det som mest variation av utbud när det kommer till grönsaker och även bär såsom hallon och blåbär, men även kantareller går att plocka. I salladen kan man ha tomat och gurka som växer på sommaren. Jordgubbar är även en klassiker under sommarmånaderna.

Höst och vinter
Under hösten kommer framför allt svamp men också björnbär, lingon, rönnbär, och tranbär som går att plocka samt olika sorters nötter. Men råvaror som broccoli, blomkål, morot och rotselleri växer fortfarande.Under vintermånaderna kan man tycka att det är särskilt svårt att anpassa maten efter årstid. Och utbudet av grönsaker är inte alls lika stort, men då är det väldigt bra att satsa på att köpa fler rotfrukter då dessa fortfarande går att odla under större delen av vintermånaderna.

Sammanfattningsvis kan man säga att man under höst och vintermånaderna ska satsa på mycket rotfrukter, medan man under vår och sommarmånader även kan äta mycket bär och grönsaker. samt päron och äpplen.

Genom att ha detta tankesätt kan du som konsument bidra till ett mindre utsläpp av växthusgaser och minska långvägstransporter. På detta kommer du även att ha mer pengar i plånboken! Låter inte helt fel, eller hur?

Undvika halv- och helfabrikat - Bra för miljön?

Hämtpizza eller hemmagjord tacosbuffé till fredagsmyset den här veckan? Vad funderar du på?

Varje val vi gör i det vardagliga livet spelar roll. Hur stor roll kanske ni undrar? På vilket sätt? Om du nu står i matbutiken och väljer mellan den färdiglagade goda lasagnen eller mamma Scans köttbullar. Det du kanske inte då tänker på i denna stund är att du kan köpa färsk köttfärs och göra egna köttbullar? Eller göra egen hemmagjord lasagne?

Tidsbrist, lathet eller bara okunskap eller ovilja hindrar oss ofta från att välja det bästa alternativet för miljön. Att laga egen mat oftast är svårare eller kräver mer tid, gör att man ger efter och väljer det enklare alternativet. Vi kallar ofta detta alternativ som färdigmat, i många fall är det hel- och halvfabrikat man talar om. Skillnaden mellan de båda är enkelt sett att man själv måste tillaga halvfabrikat till en viss del, medan helfabrikat kan ätas direkt av konsumenten utan någon form av tillagning.

Anledningen till att vi tar upp just detta är att de val vi gör mellan råvaror och hel- och halvfabrikat påverkar klimatet och miljön mer än vad man kanske tror. Låt oss se på ett exempel. Om man tar en färdiglagad kycklingpaj som exempel så kan man se hur onödig energiåtgång påverkas av hur många gånger den tillagas. I fabriken går produkten igenom ett visst antal processer varav varje sådan ger en onödig energiåtgång. Om man istället köper råvarorna; kycklingfiléer, mjöl, ägg, grädde eller liknande, kan man bättre bestämma exakt vad man har i pajen samt hur mycket energi som går åt vid tillagningen.

Energiförbrukningen är väldigt viktig att se över i sin kamp för en bättre miljö. Större konsumtion av energi skapar större utsläpp av koldioxid och tär på våra naturresurser. Energianvändningen ökar varje år runtom i världen, och varje energimål i olika sammanhang handlar ofta om att minska användandet av energi. I länder där energitillgången täcks upp av ändliga energikällor så som olja eller kärnkraft, är det ännu desto viktigare att minska energiförbrukningen. Just därför är det viktigt att ha förståelse för att halv och helfabrikat är stora faktorer i frågan om energiåtgång.

Däremot är många av dagens halvfabrikat trots allt nödvändiga varor i vår kost. Pasta, ketchup, ost, filmjölk, korv och kaffe är alla exempel på hel- och halvfabrikat som kan vara svåra att ersätta eller ta bort ur vårt konsumtionsmönster. För att inte tala om alla mängder glass och godis som konsumeras i en ofantlig mängd.

Men i största möjliga mån kan man ändå försöka tänka på att tillaga maten från naturliga råvaror, då det faktiskt gör stor skillnad.

Vad ska det här handla om?

Nu drar vi igång med vårat allra första inlägg!

Då miljötänkande är något som ligger i tiden tänkte vi i den här bloggen ta upp saker som gör det lättare för er konsumenter att välja rätt. Framför allt kommer vi fokusera på vardaglig lättlagad mat, helt enkelt för att göra det så lätt som möjligt för vem som helst att börja tänka mer miljövänligt. För oftast kan det verka så komplicerat att miljöanpassa maten, för vad är egentligen miljövänlig mat? Med relevant fakta kommer vi att vägleda er till en mer gynnsam livsstil. I varje inlägg har vi olika teman på saker vi vill diskutera, det kommer att vara allt ifrån köttindustrin till spannmålsprodukter. Två inlägg i måndaden kommer att publiceras tillsammans med ett recept som återspeglar temat.

Här kommer en liten smygtitt på vad ni har att förvänta er att läsa om…

1.  Hur viktigt är det egentligen vilken fisksort man väljer? Spelar det någon roll om man äter lax eller torsk?

2.  Vad innebär ekologiska matval?

3.  Hur kan man årstidsanpassa sina inköp av livsmedel på bästa sätt?