Grillad kycklingfilé med saltbakad potatis

Ingredienser - 4 portioner

kycklingfiléer, ekologiska

Örtmarinad:

1 dl rapsolja, ekologisk

1/2 dl finhackad oregano

1/2 dl finhackad persilja

2 msk finhackad timjan

salt och svartpeppar

Saltbakad potatis:

800 g färskpotatis, svenskodlad ekologisk

1/2 dl olivolja

grovt salt

Tomat- och paprikasås:

2 röda paprikor, ekologiska

1 ask plommontomater, ekologiska

2 dl creme fraiche

2 hackade vitlöksklyftor

1/2 dl finhackad basilika

salt och svartpeppar

Så här gör du:

Blanda ingredienserna till marinaden och låt kycklingfiléerna marinera i minst en timme. 

Tvätta potatisarna och torka dom torra. Ringla över olivoljan. Strö ut grovt salt i en ugnsfast form. Lägg potatisarna på saltet, täck med mer grovt salt. Baka i ugn 200 grader ca 30 minuter. Torka bort överflödigt salt före servering. 

Pensla paprikorna med rapsolja och rosta dom i ugn 225 grader tills dom blir svarta. Lägg dom i en plastpåse i 20 minuter. 

Skala paprikorna och ta bort kärnorna. Mixa tomater och paprikor med creme fraiche. Blanda ner vitlök och basilika. Smaka av med salt och peppar. 

Grilla kycklingfiléerna. Servera med såsen och dom saltbakade potatisarna. 

Recept från Skånemejerier. 

Vilken är den bästa kolhydratkällan på tallriken?

Att välja rätt råvaror när du står i matbutiken kan vara mer eller mindre avgörande för din klimatpåverkan i avseende på matlagning och konsumtion. Vi har tidigare skrivit lite om vissa saker man bör vara uppmärksam på och vilka alternativ man har att leva bättre för miljön och klimatet.

Vad äter vi?

En sak som jag har funderat på och som jag tyckte skulle vara intressant och användbart att ta upp härnäst är att välja rätt spannmålsprodukter. De allra flesta måltider har en bas på antingen potatis, ris eller pasta. Framförallt i Sverige är potatisen dominerande på våra matbord. Varje år konsumerar den genomsnittlige svensken nästan 50 kg potatis. Den motsvarande siffran för ris och pasta är däremot betydligt lägre, ca 5-6 kg för okokt ris och 8-9 kg för okokt pasta.

Är det någon skillnad?

Men spelar det verkligen så stor roll vad vi väljer att äta när det gäller dessa livsmedel? Gör det någon skillnad för miljön? Svaret är lite komplicerat, för som med så mycket annat är det flera olika saker som påverkar.

För det första kan man inte bara jämföra med potatis, det är viktigt att man skiljer på svensk potatis och sådan som vi importerar, men även ekologisk och ”vanlig” potatis. Transporterna spelar här ganska stor roll. Även för ris är det betydande eftersom riset vi konsumerar här i Sverige oftast kommer lång väg från Asien vilket orsakar långa transporter som bidrar till en negativ klimatpåverkan. Ris odlas allra oftast också på vattendränkta odlingsmarker vilket är den största orsaken till dess klimatåverkan eftersom det släpper ut stora mängder metangas.

För det andra kan skillnaden mellan de olika livsmedlen vara stora rent teoretiskt men om man tar hänsyn till att både pasta och ris ändrar vikt vid tillagning. Om man då tittar på antal kg av koldioxidutsläpp för ett kg ris och ett kg potatis kommer detta inte stämma då ris mer än fördubblar sin vikt vid tillagning vilket innebär ett minskat egentligt energiutsläpp och mindre skillnad mellan dom båda.

För det tredje finns det ju också skillnad på olika rissorter, pastasorter och potatissorter. De stora växthusgasutsläppen sker vid odlingen och transporten, vilket gör att transportsträckorna är väldigt avgörande för dessa livsmedel.

-          Inhemsk produktion av potatis är bättre än importerad potatis.

-          Ris odlas till största del i Asien och går inte att odla här i Sverige, men olika odlingar är mer eller mindre miljövändliga.

Förhållandevis liten skillnad

Rent generellt har alla tre alternativ (potatis, pasta och ris) förhållandevis liten klimatpåverkan och ganska små utsläpp av växthusgaser om man till exempel jämför med köttindustrin. Så oavsett om du äter pasta, ris eller potatis är det ett bra val och skillnaderna dom emellan är dessutom relativt liten om man tittar på mycket annat som är så otroligt mycket sämre för miljön.

Det här kan du göra

Men om då potatis rent generellt är lite bättre för miljön än dess motsvarigheter i form av kolhydratkälla, ska man äta mycket potatis? Det korta svaret är i dom flesta fall ja, men några saker bör man hålla utkik efter och tänka på.

1. Potatis är ett bra alternativ för miljön så länge det är svenskodlat och helst ekologiskt då det ofta också används växtskyddsmedel i ”vanlig” odling, även på svenska gårdar.

2. Detta gäller endast om du köper oförädlad potatis, det vill säga: Potatischips, pommes frites och frysta potatisvaror räknas inte! Dessa produkter kräver mycket mer energi både under produktion och under transport samt för att många också behöver hållas kylda/frysta.

3. Om man lägger till mer potatis i sin kost får man också tänka på vad man utesluter från sin kost i dess ställe. Har man tidigare ätit ekologiska bönor eller närodlade grönsaker och nu istället ersätter det med potatis gör man ju inte klimatet en särskilt stor tjänst. Om man däremot minskar mängden kött i sin kost (eller äter mindre ris och pasta) har man ju gjort något bra för klimatet och miljön.

Mer information kan man hitta på miljomat.se eller på livsmedelsverkets hemsida. Här finns även en mycket utförlig rapport om ämnet som jag har försökt sammanfatta lite grovt.

Men är ekologiskt alltid bättre?

Debatten kring huruvida ekologisk odling är bättre eller inte har pågått länge och vi ska nu med det här inlägget försöka komma fram till ett svar huruvida ekologisk odling är bättre eller sämre. Man får först fråga sig vad man vill utvinna ur det ekologiska för att kunna förstå om det är bättre eller inte. För vad är det man vill ha när man säger att man vill ha det bättre? Menar man då bättre ur miljösynpunkt eller i effektivitet?  Och vilken utav dessa två är viktigast, att ha tillräckligt med mat åt befolkningen eller att ta hänsyn till miljön?

Det finns en del saker som talar för att ekologiskt jordbruk många gånger är bättre än den traditionella odlingen, och då tänker man framför allt på att det är mer etiskt rätt mot djuren och även att man inte använder sig utav bekämpningsmedel för att odla. Dessa är de främsta skälen till varför allt fler idag väljer att handla ekologiskt. Och man tänker att alla kanske borde handla ekologiskt, men frågan är om den ekologiska odlingen är så pass effektiv att den skulle kunna ersätta den traditionella odlingen? Det är nämligen tveksamt, för som vi vet är den ekologiska odlingen mer tidskrävande, och det innebär då att vi inte skulle kunna producera i samma hastighet som det vanliga jordbruket vilket i sin tur innebär att vi inte skulle kunna försörja befolkningen med den mat vi behöver. Samtidigt är det inte skäligt att förespråka den icke ekologiska odlingen, där man vet att människorna utnyttjar resurserna och djuren hänsynslöst bara för att vara så effektiva som möjligt.

På samma gång har vi i Sverige gott om billig mark för att utan problem kunna nyttja för bland annat mjölk och köttproduktion, vilket innebär att vi med mer odling ändå skulle kunna ha mer ekologisk jordbruksmark. Detta betyder att man då lättare i Sverige skulle kunna satsa ännu mer på närproducerad ekologisk mat. Dock är det lägre produktionskostnader i många andra länder som gör att man ofta väljer att hellre importera. En annan anledning till att man importerar mer beror på att de svenska bönderna med åren blivit allt färre och därmed blir det svårare att leva upp till både ekologiskt och svenskodlade varor.

Så vi importerar alltså allt fler ekologiska varor istället för att satsa på det svenska ekologiska jordbruket som i längden hade varit mycket bättre. Så den ekologiska varan behöver inte alltid vara bättre om den har fått färdats lång väg (som innebär utsläpp och andra komplikationer) än den närproducerade icke ekologiska varan som tillverkats i Sverige.

Den ekologiska odlingen kan alltså inte ta över helt, men man kan låta en större andel av odlingen vara ekologisk. Men om du står i varuhuset och funderar på vilken vara du ska välja, tänk på följande:

Titta efter om varan är ekologisk
Se varifrån varan kommer, ju närmare desto bättre

Varför äta ekologiskt?

När man står i mataffären och överväger om man ska välja den billigare varan eller den något dyrare, men ekologiska varan, kan man lätt ställa sig frågan ”Varför ska jag egentligen lägga dessa extra kronor för exakt samma vara? Varför ska man handla ekologiskt?” Och vi ska med det här inlägget guida dig som konsument om varför.

Fördelarna med ekologisk odling
Att odla med organiska gödselmedel såsom vall eller gröngödslingsgröda till exempel gör att man sparar energi, till skillnad från när man använder sig av konstgödsel som är mycket energikrävande att framställa. Genom organiska gödselmedel skadar man inte det djurliv som befinner sig i jorden, och får därmed en mer levande jord med fler näringsämnen. Om du har svårt att bestämma dig för vilka ekologiska varor du vill inskaffa har vi en topp 5 lista på vilka produkter det i första hand är viktigast att tänka på och varför.

De viktigaste varorna att handla ekologiskt

Kaffe

Potatis
Mejeriprodukter
Bananer och vindruvor
Kött

När man inhandlar råvaror från länder utanför Sverige och EU så finns andra lagar angående vilka bekämpningsmedel man får använda, och många utav dessa importländer tar inte mycket hänsyn till miljön. Då kaffeplantager vid icke ekologisk odling använder ett av världens farligaste bekämpningsmedel (som är förbjudet i EU) är det därför mycket viktigt att köpa ekologiskt kaffe. Även bananer och vindruvor är mycket besprutade som skadar arbetarna allvarlig, och när det kommer till potatis (framför allt King Edward som är den mest besprutade sorten) ska man även akta sig för att köpa icke ekologiska då potatis är det som besprutas mest i Sverige. Och slutligen, när det kommer till kött och mejeriprodukter är det bra att satsa på ekologiskt då det bland annat gynnar djurens levnadsvillkor.

Kanske känns det som att det är mycket att hålla koll på? Men om man tänker efter så är faktiskt alla dessa varor något som finns i princip varenda svenskt hushåll, alltså några utav de viktigaste basprodukterna i hemmet. Och ett tips ifall det fortfarande kan kännas svårt att komma ihåg, skriv upp dessa varor i din handlingslista!

Lycka till med det första steget i att handla ekologiskt!

Livsmedel att undvika i matlagningen?

Så vilka livsmedel ska vi egentligen undvika för att vara så ”vänliga” för miljön och klimatet som möjligt? Man skulle kunna skriva en topp fem-lista över ”miljöbovar” och sen minska sin köttkonsumtion eller sluta äta helfabrikat med mera, men saken är den att det oftast inte handlar om att välja bort, utan att välja bättre.

Så frågan är kanske inte om vi ska sluta äta kött eller sluta konsumera livsmedel som anses vara dåliga för miljön. Istället bör vi fokusera på att hitta det bästa alternativet. Du kanske inte behöver sluta äta din favoritmat utan kan istället justera dina inköp till mer miljövänliga alternativ av samma livsmedel.

 Byt ut --> Byt rätt

-          Kött: har generellt stor klimatpåverkan à byt till ekologiskt kött som är bättre för miljön.

-          Nötkött: Har den absolut största påverkan på miljön av de olika köttsorterna à Griskött mycket mindre utsläpp av växthusgaser.

-          Vissa fisksorter är utrotningshotade på grund av överfiske à köp eventuellt samma fisksort men som är fiskad på ett mindre hotat område eller köp annan likvärdig fisksort.

-          Frukt och grönt: största miljöpåverkan beror på transporten à Närodlat har mycket mindre utsläpp av växthusgaser, tänk även på att handla säsongsanpassat så minskar transporterna automatiskt.

-          Bananer, citrusfrukter och vindruvor: Besprutas mycket med växtskyddsmedel à Ekologiska alternativ finns ofta och bidrar inte till att gifter sprids och används vid odlingen.

På Naturvårdsverket och svenska livsmedelsverket kan ni hitta mer information och tips. 

Krav-märkning av livsmedel

Överallt runtomkring oss finns produkter som sägs vara bra för både det ena och det andra. Bra för miljön, bra för hälsan, bra för djuren. Listan kan göras hur lång som helst. Men hur ska vi egentligen kunna sortera ut de varor som faktiskt är det som de sägs vara? Ett hjälpmedel kan vara att hålla utkik efter de olika märkningar som finns. Om man inte pratar mat kan exempel på detta vara Svanen-märkningen eller Bra Miljöval. När det kommer till matvaror finns det dock en märkning som är överlägsen alla andra.

 

KRAV-godkänd mat har granskats ur miljöperspektiv och även med stort fokus på djurens välfärd. Med andra ord är all KRAV-märkt mat ekologiskt odlad/producerad samt att djuren har behandlats bra, både under uppfödningen och under slakten.

Bakgrundsfakta
KRAV är en förening som har funnits i Sverige sedan 1985, då den bildades i syftet att skapa en ”trovärdig märkning av ekologiska livsmedel”, som de beskriver på sin egen hemsida. När organisationen bildades fanns redan flera olika märkningar för ekologiska varor, men det fanns en stor efterfrågan på en enhetlig märkning som skulle göra det lättare för både företagen och konsumenterna. Då gick fyra organisationer tillsammans och skapade Kontrollföreningen för Alternativ Odling, alltså KRAV.

Kriterier
För att ett livsmedel ska bli KRAV-godkänd måste odlingen av denna vara uppfylla ett visst antal kriterier, eller så kallade stadgar. Dessa går att hitta i sin helhet här.

I sin korthet handlar dessa stadgar om att alla delar av det som utgör produktionskedjan ska:

• Bevara markens och ekosystemets produktionsförmåga på lång sikt.
•  Visa omsorg för och skydda den biologiska samt genetiska mångfalden.
• Användningen av energi, speciellt fossila bränslen, ska minimeras och även minska utsläppen av föroreningar.
• Det ska användas minimalt med tillsatser i såväl produktionen och förädlingen.
• Djurens hälsa samt deras naturliga beteenden ska främjas och de ska ha ett värdigt liv och ett värdigt slut.